Intervju med Kåre Landfald om vad som är viktigast.

Intervju med Kåre Landfald, grundare av Zen Coaching

Intervjuad av Eva Areskog

Vad är det viktigaste att känna till och att leva när det gäller att ha ett rikt och tillfredsställande liv?

Detta är en stor och intressant fråga. En gigantisk fråga. Jag skulle säga att för mig handlar det om att hitta en nyfikenhet om livet i varje ögonblick. Livet har många glädjeämnen och också många utmaningar och problem – men om jag är nyfiken och öppen blir även utmaningarna okej. Om jag kan säga ”ja” till problemen och utmaningarna kan livet öppna upp sig på mycket intressanta sätt. Jag känner att nummer ett är att vara nyfiken.

Nummer två är att lära sig att lyssna till den inre vägledningen. För vi har lärt oss att lyssna till auktoriteter i stället för till oss själva. Först är det föräldrarna, sedan lärarna och senare kanske gurus. Nyckeln här är att det finns en röst, en vägledning, i var och en av oss som är god och rätt för oss. Bara jag kan leva mitt liv och bara du kan leva ditt liv. Vi behöver verkligen finna denna inre auktoritet. Då blir livet ett äventyr som är unikt för var och en av oss.

Detta är några viktiga punkter för mig beträffande att leva ett meningsfullt och rikt liv. Jag skulle, naturligtvis, kunna prata om detta i många dagar, men de här två punkterna är mycket viktiga upplever jag.

 

Vad är din vision beträffande hur vi skulle kunna leva tillsammans i större harmoni i världen som den ser ut just nu?

Det är också en fantastisk fråga. När vi ser på världen med någon form av objektiva ögon – bara ser vad som verkligen är här – då tror jag att det vi ser är mycket glädje och vänskap, personer som älskar och bryr sig om varandra och njuter av livet på många sätt, har barn, är älskande. Så det är en sida, en vacker sida. Vi kan se mycket glädje, kärlek, firande och njutande av livet.

Den andra sidan är alla de många smärtfulla och svåra sakerna, allt lidande. Förtryck, fattigdom, depression, stress, rädsla, konflikter, krig, dödande, flyktingar som flyr kriget. Det är den andra sidan.

Och vi skulle så klart vilja bidra till ett minskande av lidandet och till mer kärlek och förståelse. Jag tror att det är en grundläggande impuls hos alla människor.

För mig, mitt bidrag, det som är viktigast, är att lyssna från hjärtat. Det är nummer ett. Nummer två är att tala från hjärtat.

Ett djupgående lyssnande betyder att lära sig det som man inom Zen kallar “att se med medkänslans ögon”. Det är det jag älskar att lära ut, att dela; hur vi kan lyssna mer på det här sättet i livets alla situationer. För konflikt är i grund och botten, som jag ser det, ett symtom på missförstånd. Vilket är en konsekvens av dåligt lyssnande. Det är då vi får konflikter. Vi känner oss inte hörda, vi känner oss inte sedda. Och då agerar vi på sätt som gör det ännu svårare för människor att se och höra oss. Då får vi mer konflikt och innan vi vet ordet av har vi krig, dödande och mycket lidande.

Jag känner, både i de allra mest intima kontakterna som i familjen, mellan älskande, barn – att det som är mest väsentligt är att verkligen se varandra med öppna hjärtan, utan dömande. Detta är så tillfredsställande i och av sig själv. Så meningsfullt, så berikande för hjärtat. Och det är också det som gör det möjligt för oss att leva tillsammans i fred och glädje. Det är så här i personliga relationer, men också politiskt, globalt, mellan etniska grupper, mellan nationer. Länder behöver lyssna på varandra, grupper, samhällen. Man ser vad det kostar överallt när det fattas.

Detta är en stor del av min mission i livet, känner jag: att stötta personer i att fördjupa deras förmåga för medkännande lyssnande och ärligt delande från hjärtat.

 

Vad tänker du om relationer? Vad krävs för att leva i öppenhet och intimitet med en annan människa?

En sak som är intressant när det gäller relationer är att de är speglar.

De visar oss saker som vi kanske inte så lätt ser om oss själva. Så det är inte så enkelt att vara i intima relationer, eftersom det är utmanande att se sig själv i spegeln. Jag känner att det viktigaste är att vara nyfiken på de utmaningar som vi möter och på det som vi ser i spegeln.

Varje gång vi inte lyckas med att leva i öppenhet och intimitet kan vi vara nyfikna! Vad är det som gör det så svårt? Hur kan jag lära mig någonting om mig själv i den här situationen?

För jag känner att det är vårt naturliga tillstånd att leva i öppenhet och intimitet. Det handlar inte om att behöver göra mycket för att leva så. Men vi behöver se på de hinder vi har skapat. Stora sådana är dömande, rädsla, gammal smärta från barndomen som triggas i relaterande och automatiska reaktioner som har sin grund i känslomässiga mönster.

Villighet att möta mina egna känslor är mycket viktig. När den andra gör något som jag inte tycker om är det en möjlighet att möta något i mig – och jag kan också dela ärligt med den andre och på så sätt skapa intimitet mitt i det som händer just nu. Omigen handlar det om att se möjligheter i det som är utmanande. Att se att problem är möjligheter. Livet är en ständig läroresa i att leva i öppenhet. Det är inte så enkelt, men steg för steg lär vi oss det mer och mer.

Det är en stor fråga! I grund och botten handlar det om att göra det nuvarande ögonblicket till det viktigaste i livet, anser jag. Inte vad jag ska åstadkomma i framtiden, inte om att förändra eller förbättra något som händer just nu. Om jag verkligen kunde behandla DET HÄR ögonblicket som den viktigaste saken blir varje ögonblick en chans att få kontakt och samröre på ett äkta och sant sätt.

 

Vad betyder det att vara äkta och autentisk ur ditt perspektiv?

Det finns en bra bok som jag har läst på sistone. Jag tycker verkligen om titeln: ”Var inte snäll. Var äkta!” Många av oss har tränats att vara snälla och trevliga mot varandra. Men denna snällhet – om den är en strategi och om den är en vana snarare än en autentisk respons – blir till ett kamouflage för den underliggande sanningen. Kanske ler jag och trots att jag egentligen vill säga ”nej” säger jag i stället ”ja”.

Problemet med det är att andra människor inte vet vad du vill. De vet inte vad du känner. Människor vet inte vad som pågår inom varandra och då blir sann kontakt omöjlig.

Att vara äkta och autentisk innebär att jag först måste veta vad som händer på insidan av mig, ögonblick för ögonblick. Det är verkligen en utmaning. För så många saker pågår samtidigt på många nivåer inom oss och vi har lärt oss att vara fokuserad på den externa världen snarare än på att känna efter vad som pågår på insidan.

Kanske märker vi bara en liten del av detta. Mycket av det vi upplever är filtrerat genom våra åsikter och idéer. Att verkligen veta vad som pågår i det inre är en resa, en läxa som tar hela livet att lära sig. Men att göra ett åtagande till det, är det som krävs för att jag ska bli äkta. Att bli äkta är att fråga mig själv: ”Vad händer i mig just nu? Vad känner jag? Vad upplever jag? Vad tänker jag just nu?” Och att äga detta. Att släppa taget om rätten att vara ett offer för mina egna upplevelser, mina egna känslor. Att se att dessa upplevelser pågår i mig och att de, i grund och botten, inte är orsakade av andra människor, att det faktiskt inte finns någon att skylla på.

Att lägga märke till och tillåta mig själv att ha mina känslor, att ha mina upplevelser, gör mig verklig för mig själv. På det här sättet finns det också ett igenkännande av att jag inte bara är mina upplevelser. Jag är den rymd där mina upplevelser äger rum, jag är det som tillåter mina upplevelser, jag är en rymd av medvetenhet, av närvaro.

På det här sättet är jag i kontakt med verkligheten i det här ögonblicket. Om jag kan säga ”ja” till det som pågår just nu blir jag äkta och verklig för mig själv. Detta är mycket tillfredsställande i och av sig själv oavsett om det som pågår är smärtsamt.

Det andra steget är att verkligen vara ärlig med andra människor. Att till exempel säga ”Just nu är jag lite ledsen, ensam, avstängd och jag upplever en längtan efter öppenhet och lätthet.” Jag delar för att få kontakt, för att komma nära, för att vara äkta – inte för att ändra eller fixa situationen. Jag delar det med en annan, uttrycker vad som händer på insidan utan att ställa krav eller kritisera den andre. Ju mer vi övar på det här desto större blir upplevelsen av äkthet och autenticitet, också i vårt relaterande.

Det är mycket mer än att bara säga allt jag tänker. Det är en nivå av autenticitet, men det är mer djupgående att se ”Jag tänker det här, men vad känner jag, vad upplever jag, vad längtar jag efter?” Att gå djupare än ytliga tankar ger mer djup till autenticiteten.

 

Hur kan vi fungera på ett sätt som ger välbefinnande i dagens hektiska och intensiva livsomständigheter?

Du ställer verkligen otroligt stora frågor här! Det första som jag kommer att tänka på när jag hör den här frågan är att det kräver att vi, du – jag frågar mig varje dag: ”Vad är mina huvudsakliga prioriteringar i livet? Vad är viktigast?” Detta är i grund och botten en filtrerande mekanism. Om jag inte filtrerar och prioriterar det som betyder mest kommer jag att bli så påverkad av de tusentals distraktioner och impulser som finns i det yttre.

Du promenerar på gatan och tänker “Det ser ut att vara ett trevligt fik. Å, en bio. Jag vill se den filmen. Snygga kläder. Jag ska nog gå in och shoppa lite. Å, fina möbler. Jag behöver nog ett nytt köksbord. Jag känner den personen där. Det är en bekant. Jag kanske ska prata lite med henne … men jag måste skynda mig. Jag har så mycket att göra.” Då är jag inte den som agerar i mitt liv. Jag kastas runt av livet. Av arbetet, av allting. Om jag frågar mig själv: “Vad är det viktigaste för mig idag? Vem vill jag få kontakt med idag? Vilka kvaliteter vill jag verkligen uppleva i och med den kontakten?”

Om jag ständigt frågar mig själv vad som är viktigast och låter mina val komma ur den medvetenheten – och gör det löpande, kanske gradvis – kommer jag att se hur min livsstil förändras och att de saker som är allra mest stressande och distraherande faller bort. Det kan ta några år – steg för steg. Men vi behöver verkligen göra ett val beträffande var vi lägger vår energi varje dag. Annars kommer vi att tillbringa max fem procent av vår tid och energi på det som är viktigast för oss och 95 procent på alla möjliga detaljer. I slutändan kommer vi att känna det som att vi kastar bort vår tid, vårt liv. Det här är en aspekt som jag vill betona.

 

Du planerar en workshop på Ängsbacka i januari och ett par öppna workshops i Stockholm och Oslo i November. Min fråga är – vad skulle jag få ut av att vara med på de här?

Dessa workshops är designade för att stödja insikter och ge verktyg för att leva på det sätt som jag har beskrivit i de föregående svaren. Ett liv där du prioriterar det som är mest väsentligt för dig. Ett liv där du har kontakt med det inre snarare än det yttre, ögonblick för ögonblick. Att leva ett liv där du både har kontakt med ditt hjärta, din längtan och din sanna essens mer och mer. Att leva på ett sådant sätt att du verkligen kan lyssna till personer i ditt liv på ett djupgående sätt och dela från din sanning. Att öka din förmåga att lägga märke till vad som händer just nu inuti dig så att du kan uppleva ett fördjupande av autenticitet dag för dag, år för år. Också förmågan att stödja andra på ett djupgående sätt. Det finns många saker som inre kontakt, kontakt med ditt eget hjärta, ditt eget inre varande och också att stötta andra på ett kraftfullt sätt. Grundläggande, mycket kraftfulla coachningsverktyg. Läkande av gammal smärta. Så många saker! Och också upptäcka den lätthet och enkelhet som alltid är tillgänglig för oss och insikten om hur kraftfullt det är när vi har kontakt med det, ögonblick för ögonblick.

 

Jag ser att workshopen i januari också är den första modulen på Zen Coaching-träningen. Är den bara för dem som vill arbeta som Zen Coach eller skulle den kunna vara något för alla?

Zen Coaching-träningen är framför allt en personlig utvecklingsresa. Det är träningens primära fokus. Den är avsedd för alla som vill gå djupare in i sig själva och finna mer flöde och lätthet i sina liv.

Och det är också en kraftfull träning till certifierad coach. Du lär dig coachningsfärdigheter och du lär dig att vara ett djupgående stöd för andra. Detta är emellertid mycket hjälpsamt i livets alla dimensioner. Coachning kan användas som självcoachning. Och det kommer att påverka hur du relaterar till dina vänner och din familj varje dag.

Det är faktiskt två sidor av samma mynt för mig. Det är en glädjerik, djup resa och mycket läkande och samtidigt lärandet av ett mycket effektivt coachningssätt, ett sätt att stötta andra. Dessa samverkar eftersom vi alla är sammankopplad; vi existerar inte som separata varelser.

 

Nu har Zen Coaching funnits under några år. Hur märks det? Vad har det gett världen hittills?

Jag har nu erbjudit Zen Coaching-träningen i mer än 10 år. I början deltog endast ett fåtal personer i varje träning, men successivt har alltfler personer varit med. Så här långt har mer än 400 personer slutfört träningen i fem länder – Norge, Sverige, Danmark, Polen och Sydafrika. Det är fortfarande ett litet antal jämfört med hur många människor det finns på vår planet. Min åsikt är dock att var och en av oss kan och måste bidra med vår del när det gäller att få mer kärlek och förståelse på planeten och att det är omöjligt att veta vilken effekt våra handlingar har i det långa loppet. Våra handlingar har större effekt än vad vi kan föreställa oss, tror jag.

Genom de 400 personer som har deltagit i träningen har tusentals personer blivit berörda på oräkneliga sätt, som vänner, partners, barn, klienter, workshop-deltagare. Jag tror på dominoeffektens oerhörda kraft, som vågor som sprider sig på oförutsägbara sätt. Det jag hör i feedbacken jag får handlar om den djupgående effekt det har att vara med i träningen för de personer som har deltagit. Och jag blir väldigt berörd när jag allt som oftast hör desperata livssituationer eller om en föräldra-barn relation som har förändrats dramatiskt till det bättre tack vare ett innerligt lyssnande från någon som har gjort träningen. Ett enda tillfälle av djupgående lyssnande kan förändra livsriktningen för en person. Det kan t o m rädda någons liv.

 

Berätta lite om kursgården där dina träningar äger rum.

Jag har nyligen etablerat ett Retreat Center på den svenska västkusten tillsammans med Åsa Kullberg. Platsen heter Kärlingesunds Retreat Center och är en gammal bondgård som har gjorts om till ett vackert retreat center. Åsa erbjuder här träningar som är baserade på shamanisk visdom och jag erbjuder Zen Coaching-träningen här. Det är en magisk plats mitt i ett naturreservat vid havet. Stora gamla träd, många fåglar, tystnad, urgamla klippor, havskanaler, tusentals öar. Platsen är ett fantastiskt ställe för att gå inåt, för att ta kontakt med Varandet, för att känna vår enhet med naturen, för frid, glädje, firande av livet och för kommunikation hjärta till hjärta.

(Fotot längst upp på sidan är taget ett par minuters promenad från Kärlingesund Retreat Center – en magisk plats.)

5 november 2015 (fullständig och oredigerad version)